Placera tempsond i jäskyl

Jästen genererar egen värme i jäsprocessen och vörten/ölet har en så stor termisk massa att den ändrar temperaturen långsamt. Så det är inte något problem. Dessutom leder luft värme dåligt så kylen/frysen får kämpa.

Vill man ha ett snabbare system kan man ju stoppa ner tempsensorn i en 2 liters behållare med vatten som står i kylen. Men då tar man inte hänsyn till den egengenererade värmen.

Intressant och mer komplext än man kan tro från början.

Idealt så kommer allt inne i kylskåpet att ha samma temperatur så småningom eftersom temperaturskillnadena jämnar ut sig så sakteliga.
Problemet är dock att kylskåpet tar in lite värme utifrån omgivningen eftersom det inte är 100% isolerat.
Termostaten har dessutom en viss hysteres för att inte ideligen slå av och på kylningen.
Så det kommer att bli temperatursvängningar.

Om man från början ställer in en vört som är varmare än luften i kylskåpet så kommer vörten att värma den omgivande luften.

Om man vill ha en snabb kylning så ska man ha givaren i vörten, för att undvika fenomenet med "efterkylning" så kan man sätta termostaten på någon grad högre än måltemperaturen.

Om man inte har bråttom kan man mäta temperaturen utanför och ställa in gradantalet på sin måltemperatur.

Att jästen jobbar och värmer på påverkar tempe

1) Termostaten befinner sig en bit från vörten ("i luften").
Termostaten slår till och börjar jobba med att kyla ner luften till önskad temp.
När den omgivande luften kylts ner till inställd temperatur (eller något under beroende på hystereskurvan) så bryter termostaten kylningen.
Vörten är fortfarande varmare än luften och värmer upp den igen.
Kretsloppet går tillbaka till a) tills dess att jämnvikt råder.

2) Termostaten befinner sig i vörten.
Termostaten slår till och kyler vörten ner till önskad temp.
Kylningen sker genom att den omgivande luften kyls ner och indirekt kyler vörten på samma sätt som i 1)
Under tiden så värmer vörten även upp den omgivande luften till en lägre temp än vörten eftersom givaren mäter i vörten.
När vörten kylts ner till önskad temp så bryter termostaten.
Troligen så sker detta i ett enda steg och inte som i fall 1).

Den omgivande luften är troligen kallare än vörten, och fortsätter att kyla vörten.
Så småningom kommer temperaturen i kylskåpet att hamna på samma nivå som i 1)
Skillnaden är att temperaturkurvorna ser olika ut i de två fallen.

3) Att tejpa givaren på utsidan av jäskärlet och isolera den kommer att ge temperaturkurvor någonstans emellan 1 o 2.
Ju bättre isolerad desto närmare fall 2 och vice versa.

Jästen kommer att värma vörten och den omgivande luften och det påverkar givetvis också.

Nu blev det väldigt mycket prat.
Egentligen ville jag bara säga att det är lite mer komplicerat än man kan tro.
Om man mäter i luften kommer man att få många, små temperatursvängningar.
Mäter man i vörten får man färre, större temperatursvängningar.
Mäter man på utsidan av kärlet får man något mitt emellan.

Helt klart, en bra tumregel om man jäser i kylskåp med termostat är att öppna kylskåpsdörren en stund och känna av/notera hur fort termostaten kickar in. Går den igång efter ett par sekunder, gör om, gör rätt. Startar den upp kylskåpet efter ett par minuter så kan du med stor sannolihet lita på din isolering. Tänk exoterm termomassa i kubik men vörtens temp ska inte skena iväg 2-3 grader när man öppnar dörren.

Sedan är det upp till dig att ratta in och kompensera för jästsort, jästemp smakprofil etc. för att hitta ditt 17.4 - 17.6-område.
I kombination med syresättning, typ av jäskärl, jästhantering pitch mm.  det är dom sista detaljerna som kan göra ölet gott eller magiskt.

Det trista med universaltermostaten är att dom är otroligt bryska i sitt sätt. Av - på - av - på...
Jämfört med en termostat med PLC eller liknande lösning så kan universaltermostaten köra slut på kompressorn ganska snart.
Avandet och påandet kan rasta elektroniken för mycket. Ytterligare en anledning att se om sin isolering och probplacering.

PS. plåstertejp är 68 349 ggr bättre än ex maskeringstejp för att fästa prob och isolering lufttätt.
Plåstertejpen klarar kondens och annat som kan uppstå i kylskåp under jäsningen.

Borde det inte funka lika bra att placera proben under jäshinken?

Det viktigaste är väl vad man vill åt. I mitt kylskåp sitter kylmediet högs upp så jag tycker att kylan borde bli ganska jämn då den sjunker. Jag borde testmäta temperaturen på olika ställen för en större förståelse. Min poäng med att sätta proben under jäshinken är att iom det redan blir isolerat av hinken med öl ovanifrån och underlaget på kylskåpet plast (underifrån). Blir inte direkt nåon kontakt med luften i kylskåpet. Dessutom så leder plast kyla ganska dåligt, utan isolerar bra enligt mina erfarenheter.

Som salvelsefull förespråkare av cold pitching så måste jag bara inflika att om man ser till att hela vörten är kyld till strax under önskad jästemperatur innan jästen tillsätts så blir detta ett något mindre problem. Temperaturökningen som jäsningen orsakar lirar bra med den önskade temperaturkurvan i de flesta fall.

Tackar för tipset om plåstertejpen, jag har märkt att klistret på silvertejpen verkar vara mums för källarspindlarna som oundvikligen fastnar (och ljuter en osanitär död) precis runt proben...

Som hembryggare har jag nu en mera positiv inställning till den försenade våren. Senaste brygden har kallkraschats på balkongen.  Temperaturregleringen får dock inskränka sig till att skugga objektet. Eventuella kommande temperatursvängningar får bevakas på SMHI:s hemsida och styrningen får utföras som tillbedjan av vädergudarna

Termometersonden har tejpats på hinken under en bit liggunderlag. temperaturskillnaden mellan dag och natt rör sig om upp till 15 grader men i (på) hinken har det bara rört sig om 3.

I en aktuell tråd på SHBF:s forum redovisas nu ett hembyggeprojekt med en temperaturkontrollenhet som hanterar ett kylskåp på ett bättre sätt än ett universaltermostat.

Jag kör så som beskrevs ovan av Bee, med sonden tejpad på hinken isolerad med två lager liggunderlag. Nu har jag inte suttit å stirrat på den displayen men öppnar och kikar till och då brukar det bara diffa några tiondelar.

Jag upplever inte  att skåpet står och slår av och på hela tiden. Det är oftast av. Sen slår det på en stund. Såklart får jag en vågig tempkurva men inte värre än att jästen verkar klara av det.

Jag har grunnat över det här problemet då och då sen jag började jäsa i en kyl. Tankarna har gått i ungefär samma banor som i den här tråden. Jag har inte kommit fram till något mer än att ovanstående procedur ger en jäsning som är bättre än innan jag kunde jäsa i kyl. Så gör jag också som Peps att jag pitchar ett par grader kallare än tänkt jästemp.

Precis som Bee så är jag inget-jör. Jobbade över 10 år inom den tunga fordonsindustin med bla tempmätning, kalibrering och byggnation av slika system. Som sägs här så är temperatur, med mätning och styrning komplext.
Problemet är att då varje innevånare och hushåll oftast har en eller flera termometrar etc så blir det så vardagligt att man luras tro att det är lätt. Man litar på visad temperatur till sista siffran etc. Fel!

Eftersom dessutom de flesta av oss inte har tillgång till en tempreferens, eller bättre utrustning att jämföra med så kan vi dessutom inte kalibrera vår mätkedja. Vet vi inte hur mycket givaren/proben, kablaget, det mätande/visande instrumentet eg förvanskar resultatet. För det är detta som är grunden i all mätteknik.. Att veta hur fel man mäter.
De papper som följer med utrustningar är ju käcka, men är ofast inte värda mer än just värdet på pappret.
Isbad och kokande vatten är visserligen vettiga hushållsreferenser men inte perfekta dom heller. Men de är iaf realiserbara.

Det pratas även om termostaters hysteres. Så länge man använder ett kompressorkylskåp så finns det begränsningar. Man kan ju ha en extern termostat för att minska hysteresen, men det betyder fler start o stoppcyker för kompressorn, och det lär var ohällsosamt för den. ?? Helst skulle man vilja ha en extern kyl/värmekälla och kunna cirkulera luft eller vätskemedium via nån värmeväxlare i ett isolerat skåp där man har det man vill kontrollera temperaturen på. Så Bee's tankar ovan är mycket intressanta..

Även placeringen av givaren är som sagt viktig.. Det är faktiskt en av de största felkällorna för en tempgivare. Appliceringen. Man skulle kunna jiddra i timmar om termodynamik, värmeledning, strålning och konvektion men..
Ni är rätt ute.. Kan man inte mäta direkt i mediet så måste man se till att det man mäter är det man vill mäta. Fixera givaren mot kärlväggen och sätt nåt isolerande utanför så det inte slinker iväg värmeenergi till eller från givaren från den omgivande luften.
Jag fick lära mig på en temp-kurs en gång att.. En termometer mäter bara en sak. Sin egen temperatur. Det är vettig applicering som gör att man kan uppskatta temperaturen på det man eg vill mäta.